Idag har det varit full rulle hela dagen.
Och ja, ända sedan igår egentligen...Idag fyller min fina svägerska 40 år.
Och det såg vi såklart till att fira!!!

Tält skulle resas,det skulle dukas fram, plockas blommor, serveras smörgåstårta och chokladtårta,vin och öl, vatten och läsk.... Ja ni hajjar?

Det har varit en fantastiskt trevlig dag, som får fina Ullis är så väl värd.

Tack alla för en trevlig dag!



Öppnar paket...




Sötnosar :)

Vacker!


Två fina flickor i syrenernas skugga.

Jack och hans moster.

Sötnos deluxe!

Idag har jag tid och ork att skriva, sydde mig i fingret igår och ryckte loss det i panik... Såatte, det fingret är _rätt_ så ömt idag.
Ska till gymmet och få ett nytt program idag. Är inte särskilt nervös...än. Måste bara komma ihåg att äta ordentligt innan, så jag inte svimmar som sist.

Var och red igår och i förrgår. I onsdags red jag i paddocken, kände mig modig som vågade kräva lite av mig själv :) M tyckte jag var jätteduktig, det värmer när en liten elit-ryttare säger så må ni tro!

Igår var vi ute i skogen och klättrade, jag och sagohästen...

Igår lade jag mer eller mindre korten på bordet för Massi - om sjukan.
Jag har fortfarande inte bestämt om jag orkar/borde göra detsamma för resten av familjen.
Det är inga roliga ord att varesig höra eller att säga.

Idag ska pojkarna iväg, till Lund och luncha - med varandra :) så söta, mina grabs.

Hoppas ni får en trevlig fredag!

Kram på er!

Var ska jag börja? Det sköna som också är sorgligt?

Det har konstaterats (så mycket som det kan...) att mitt mående beror på utbrändhet/utmattning (pg.a jobb och sånt innan Jack kom) som sedan till följd av traumat som det kallas (Jackens ankomst och allt därtill) blev en kombo av utrbrändhet & förlossningsdepression som fick växa i lugn och ro eftersom jag hade en viktigare uppgift - att ta hand om Jack och Mats.

Det sköna med det här - är att jag VERKLIGEN vet att jag inte blivit arbetsskygg.
Psykologen har sagt det innan, men yeahyeah, tyckte jag. Men nu, nu känns det som en sten fallit från mitt bröst.

Sorglighet nummer två;
En fantastisk vän, blev i onsdags, helt oväntat, ensamstående mamma till sin tvååriga dotter.
En liten flicka som aldrig mer kommer få se sin far.
Jag känner mig så maktlös.


Fantastiskt:
Idag drack Jacken ur glaset, alldeles själv :) Sen bestämde han sig för att han skulle äta lite själv också. Gick jättebra!!! Han kladdade nästan inte alls, så jag undrar hur länge han har funderat på hur man gör det...

Idag hörde jag ett katt-slagsmål, jag hörde det alldeles FÖR bra för att det skulle vara långt borta...Jag såg hur det rörde sig vid staketet och traskade dit.

Där låg den elaka, stora, dumma katten (som har det passande namnet Lucifer) och höll min fina Eskil i ett hårt grepp.
När katterna såg mig bröt de upp och Eskil sprang mot vår uteplats. Dum-katten springer efter och jag får hjärnsläpp! Jag springer efter kastar mig fram och lyckas ta Lucifer i skinnet på ryggen, skriker ett bröligt skrik och kastar iväg kattadjäveln.
Mitt adrenalin rusade och jag var så FÖRBANNAD!
Det är sista gången du kommer hit och ger dig på mina bebisar!

Det var det sjukaste jag varit med om - moderskänslor som kom som en käftsmäll, som dessutom slog bort alla logiska tankar (man ska ju INTE gå emellan två katter som bråkar, om man vill behålla ögon och sådant) och att jag lyckades få tag precis där på ryggen där katten inte kom åt. Lucky me.

Jag känner mig inte som en djurplågare, mina katter ska gå säkra i sitt hem.


MOFO



Bästisar ♥

Idag har jag haft kläder på mig!


Vanliga liksom - inga ridkläder eller träningskläder.


Jag ordnade givetvis bildbevis, annars hade ni väl aldrig trott mig?!



Nu på aftonen har min fina Sara P varit här, underbara människa.
Jag slösade en skitbra Hans Scheike-skämt på sällskapet ikväll. Ingen fattade utan pausade i det dom gjorde för att kolla upp honom.... Kul skämt...

Jack vaknade vid 7 åt välling och somnade om till 9.30, TACK!
Visserligen var det Massi som gick upp och jag slumrade en stund till - sedan gick jag och Jack på förmiddagspromenad. 6,6 km blev det idag - duktiga oss!

Strax efter vi kommit hem kom Grannikan och hennes lilla dotter på besök.
Jack blev VÄLDIGT intresserad när Emma fick låna Neas gåstol. Och VIPS så var det pusskalas!





Kolla hårsvallet! 6 månader och nu var det tydligen dags att klippas tyckte hennes mamma :)

Meningsfullt arbete är att spola av en grå häst, som blir bländade vit som sen ser ut såhär.



Tack för den!

Min arm är överansträngd. Vänsterhanden.
Jag frågade instruktören efter boxpasset idag (hade ont innan) och berättade läget! Hon var massös också och klämde på mina underarmar.
Hon frågade om jag var vänsterhänt och jag svarade "Nej...." och hon tittade förvånat på mig "Du har en rejält överansträngd vänsterarm, om jag inte hade vetat det hade jag trott att du var vänsterhänt".

Så, nu vet ni, tydligen skall man undvika att dammsuga,städa och sånt... ;-)

Kul saker jag skriver om va? ;-P



Kuliga killar!

Jag och Jack har varit ute på en 5,46 (viktigt!) km morgonpromenad.

Dagen bjuder på fix av diverse slag, sen ska jag väl rida idag också, och träna?
Vi får se vad vi orkar med. Idag ska jag iaf plantera! Herregud, verkligen på tiden.

Jag försökte berätta för Jack att det är naturligt med hår på benen, oavsett kön, fast sen försökte han rycka loss ett hårstrå och äta det och då fick jag förklara att det inte är fullt lika naturligt. Så mycket att lära...

Så ja, då har ni fått en dos av dagens onödiga vetande ;)


Jackster vid den här tiden på året - 2010.

Igår sa lilla M till mig (hon fyller arton i år...) -Du är så hård mot dig själv!
Oj.
JAG vet ju det. Men att den lilla morrhoppan såg det, det var... hårt.
Lilla M är förresten dottern i familjen vars hästar jag rider :)

Jag erkänner att jag är det, men bara för det går det inte att ändra. Det har varit sådan jag är, sedan barnsben. Jag kommer väl ihåg att något annat än alla rätt i engelskprovet i fyran var SKIT.

Jag försöker hålla modet uppe, men inte hos mig själv. Jag gör "normala" saker för att Massi inte ska oroa sig mer, för att mamma, systrar och alla andra inte ska oroa sig mer.
Så ringer lillasyster Elin - älskade lilla, avväpnande Elin, och jag lägger fler kort på bordet än vad jag borde.
Istället för att tycka det känns skönt att dela det med någon så mår jag ännu sämre för att jag tynger hennes hjärta.

Fan vad jag saknar logiken, impulserna och känslorna. När tänker ni komma tillbaka egentligen? Hur länge ska jag behöva vänta?

Nu ska jag göra fler normala saker. Typ, städa.


Kram på er!

Idag har jag varit på samtal sedan återhämtat mig från det hela dagen och tränat power.

Inte särskilt produktiv, rent av värdelös skulle jag kunna tänka mig att säga.

Men psykologen säger att jag har en "tendens" att vara skoningslös mot mig själv.
Hahaha, vad meeeenar hon? ;-)

Nä usch och fy. Dåliga dagar. Ogillar.

Inget kul att rapportera, vi hörs imorgon.

Kram!

Idag åkte jag på spontan-loppis!

Jag såg på Facebook att en av Massis kollegor påminde om loppis idag.
Jag sms:ade med Petra men inga planer gjordes men VIPS! så var hon här.

-Jag vet hur du funkar och hade jag sagt något så hade du jagat upp dig och inte velat följa med. Bilen står utanför, nu kör vi, sa Petra.

Fina Pidde. Tack tack tack.

Om jag fyndade? Hahaha.


Cykelstol, bilbarnstol (modell större än den vi har nu) Brio barnvagn med tillhörande liggdel.
Dessutom blev det en liten kofta till mig och en liten tavla....och en sy-tidning :)


Sopsäcken är inget fynd, den är på väg till tippen....

Det viktigaste i hela historien är INTE att vi redan har en vagn (och vad jag då ska med denna till?) utan att jag fyndade.
Jag kunde inte låta denna stackars fina vagnen stå kvar - när den kunde få följa med hem för en ynklig HUNDRING.
Cykelstolen kostade en tjuga och bilbarnstolen 70 kr.

Jag är hög - hög på fyndkänslan.